Undersöker effektiviteten hos en ny digital vårdmodell för viktminskning för personer som lever med fetma

Vi är stolta över att bli publicerade på ECO2024. Läs sammanfattningen i sin helhet nedan.

‍

Undersöka effektiviteten av en ny digital vårdmodell för viktminskning för personer som lever med fetma

Martin Henrik Carlsson¹, Elin Skoglund², Lars Brudin³, Magnus Nyhlén²

¹Institutionen för medicin och optometri, eHälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar, Sverige

²Yazen Health AB, Lund Sverige

³Medicinska fakulteten, Linköpings universitet, Linköping, Sverige

⁴Fysiologiska kliniken, Region Kalmar län, Kalmar, Sverige

‍

Introduktion:

Telemedicin och asynkrona virtuella besök för patienter som lever med kroniska medicinska sjukdomar har blivit allt vanligare för att överbrygga avståndshinder och förbättra tillgången till sjukvård. Patientperspektivet är genomgående positivt, och många patienter uppskattar den bekvämlighet och tillgänglighet som erbjuds. En av de banbrytande aspekterna av digital hälsovård är läkarnas möjlighet att anpassa och förbättra patientvården i realtid. Genom digitala plattformar kan hälso- och sjukvårdspersonal övervaka patientdata, justera behandlingsplaner och tillhandahålla personlig vägledning, vilket skapar en dynamisk och lyhört förhållningssätt till tillhandahållandet av vård.

‍

‍

Syftet med denna retrospektiva studie i verklig miljö var att undersöka effektiviteten av att använda en digital plattform för viktminskning och andra relaterade kliniska resultat (upp till 6 månader) med en grupp svenska patienter som är överviktiga (BMI ≥ 27 kg/m2 med ≥ 1 viktrelaterad komorbiditet) eller lever med fetma (kroppsmasseindex ≥ 30 kg/m2).

‍

Metoder: 

Vi undersökte effekterna av distansbehandling (farmakologisk behandling i kombination med livsstilsstöd) via en ny svensk digital behandlingsplattform (Yazen Health) för att minska kroppsvikten hos vuxna, hos totalt 2 608 patienter (613 män och 1 999 kvinnor).

Patienterna fick individuell behandling med olika GLP-1-receptoragonister (främst semaglutid och dulaglutid) och råd om livsstil via asynkron textbaserad kommunikation i en säker medicinsk app. Vikt- och blodtrycksdata erhölls genom självrapportering från patienterna enligt specifika instruktioner. För att säkerställa att patienterna som är kvalificerade för fetmabehandlingar med läkemedel med GLP-1-analoger, samlades information in, inklusive sjukdomshistorik, elektroniskt ID, patientfoto och blodprover. Modellen omfattar dessutom autentisering på apoteket, läkemedelshämtning och kontinuerlig kontakt mellan patienten och vårdgivare hos Yazen.

Data för studien samlades in retrospektivt från de elektroniska hälsojournalerna. Den procentuella förändringen från baslinjens kroppsvikt bedömdes varje månad under sex månader, då uppföljande laboratorietestning utfördes.

‍

Resultat: 

Genomsnittlig basålder för män var 47,7 ± 9,9 år och BMI 34,2 ± 4,9 och för kvinnor 46,6 ± 10,5 år och BMI 33,7 ± 5,1. Genomsnittlig viktminskning (procent) efter 1, 2, 3, 4, 5 och 6 månader var 4,3; 6,6; 8,1; 10,1; 11,4 och 12,6 %. Behandling och viktminskning ledde också till signifikant förbättring av viktrelaterade och kardiometabola mätningar såsom blodtryck, glykerat hemoglobin, fasteplasmaglukos, leverenzymer, fastelipidnivåer och testosteron (män).

‍

Slutsatser: 

Flera hinder kan bidra till att behandlingen av fetma misslyckas, bland annat kravet på att patienten under lång tid ska följa livsstilsrekommendationer eller läkemedelsbehandling.

I den aktuella studien resulterade användningen av en telemedicinsk plattform som utvecklats specifikt för behandling av fetma i kombination med farmakologisk behandling med olika GLP-1-analoger och livsstilsintervention i 12,6 % viktminskning efter 6 månader och förbättrad metabol profil.  Genom att utnyttja den digitala teknikens möjligheter kan vårdgivare erbjuda en vårdnivå som är effektiv för att hantera patienter som lever med fetma.