Diabetesmedicin, viktnedgång och långsiktig hälsa

Hur hänger typ 2-diabetes och obesitas ihop?

Typ 2-diabetes är nära kopplat till insulinresistens, ett tillstånd där kroppens celler inte reagerar som de ska på insulin. Insulinresistens förekommer ofta tillsammans med viktuppgång, övervikt och obesitas, och sambandet är dubbelriktat: båda tillstånden kan förstärka varandra.

Cirka 80–85 % av personer med typ 2-diabetes är också överviktiga eller lever med obesitas. Omvänt har individer med obesitas nästan tre gånger så hög risk att utveckla typ 2-diabetes som personer med normalvikt.

Dessa tillstånd är komplexa och påverkas av flera faktorer, bland annat genetik, hormoner, livsstil och kroppens egna regleringssystem för hunger, mättnad och energibalans. När fettmassa och insulinresistens ökar blir det svårare för kroppen att reglera både blodsocker och hunger- och mättnadssignaler. Det kan i sin tur bidra till ytterligare viktuppgång och en förvärrad metabol kontroll.

Viktnedgång och fysisk aktivitet kan däremot förbättra insulinkänsligheten och därmed blodsockerkontrollen. Därför är dessa insatser ofta en central del av behandlingen vid typ 2-diabetes – inte av kosmetiska skäl, utan för att minska risken för medicinska komplikationer och stärka den långsiktiga hälsan.

Finns det diabetesmedicin som kan leda till viktnedgång?

Vissa typer av läkemedel för behandling av typ 2-diabetes kan hos många patienter bidra till viktnedgång. Det finns dock även andra läkemedel för behandling av diabetes som inte påverkar vikten eller till och med kan leda till viktuppgång, vilket gör det viktigt att jämföra de olika alternativen när man väljer behandling.

Effekten av läkemedel varierar mellan individer och beror bland annat på biologiska faktorer, dosering, följsamhet och hur behandlingen kombineras med livsstilsförändringar. Läkemedel som semaglutid (GLP-1-agonist) och tirzepatid (kombinerad GLP-1/GIP-agonist) är de läkemedel som hittills uppvisat störst effekt på viktminskning i genomsnitt i kliniska studier. Båda har, baserat på separata obesitasstudier, även godkänts för behandling av obesitas i många länder.

Vilka typer av diabetesmediciner kan ge viktminskning?

Vissa grupper av diabetesmedicin påverkar kroppens aptitreglering, mättnad och blodsocker på ett sätt som kan göra det lättare att äta mindre utan ständig hunger. Dessa läkemedel fungerar genom att påverka kroppens hormonsystem och verkar genom att påverka aptit och blodsockernivåer.

GLP-1-agonister och GLP-1/GIP-agonister

GLP-1-receptoragonister (till exempel semaglutid) och kombinerade GLP-1/GIP-agonister (till exempel tirzepatid) efterliknar kroppens hormoner som bland annat reglerar aptit och mättnad, vilket gör det lättare för många patienter att minska sitt energiintag utan ökad hunger. Effekten varierar dock mellan individer. En del upplever tydlig viktnedgång, andra mer måttliga förändringar. Det är en av anledningarna till varför medicinsk uppföljning av läkare och en individuell bedömning är avgörande för säker och effektiv behandling.

Viktnedgång med diabetesmedicin – hur stor är effekten?

Hur mycket man går ner i vikt med medicinsk behandling varierar mycket mellan individer. Faktorer som utgångsvikt, grad av insulinresistens, dos, hur länge man behandlas och hur livsstilen ser ut spelar stor roll.

Hur stor viktnedgång som uppnås kan variera kraftigt. Vissa patienter med diabetes upplever en mer påtaglig viktminskning i början av behandlingen, medan effekten på längre sikt ofta är mer gradvis. Enligt kliniska studier har patienter med typ 2-diabetes som använder Ozempic en viktnedgång på ungefär 5–7 % av kroppsvikten i genomsnitt, ibland mer. Med de högre doser semaglutid som används specifikt för behandling av obesitas utan diabetes (Wegovy) kan viktnedgången i genomsnitt bli större, ofta kring 10–15 % av kroppsvikten vid längre tids behandling.

För tirzepatid, som är en kombinerad GLP-1/GIP-agonist, har studier visat ännu kraftigare effekt på viktnedgång än för semaglutid. Hos personer med typ 2-diabetes som får tirzepatid har studier visat större genomsnittlig viktnedgång och effekt på långtidsblodsocker än med semaglutid. I studier på personer med obesitas utan diabetes har tirzepatid kunnat ge viktnedgång på upp mot 20 % av kroppsvikten, vid högre doser och lång behandlingstid.

Det är viktigt att komma ihåg att detta är genomsnittssiffror från kliniska studier. En del går ner mer i vikt än så, andra mindre, och vissa svarar knappt alls.

Medicinsk behandling kan underlätta viktnedgång, men den ersätter inte behovet av förändringar i kost, fysisk aktivitet och beteenden. Forskning visar att effekten av semaglutid, tirzepatid och andra medicinska behandlingar för viktnedgång är mest uttalad när den kombineras med livsstilsförändringar.

Utan stöd och uppföljning finns risken att vikten ökar igen över tid. Därför är långsiktighet en central del i en hållbar och sund medicinsk viktnedgång.

Kan man få diabetesmedicin för att gå ner i vikt utan diabetes?

Vissa läkemedel som ursprungligen utvecklats för typ 2-diabetes kan även användas vid obesitas, men endast när de har en separat godkänd indikation för viktnedgång. Ozempic och Wegovy innehåller samma aktiva substans, semaglutid. Ozempic är godkänt för behandling av typ 2-diabetes, medan Wegovy är godkänt specifikt för viktkontroll.

Wegovy och Mounjaro/Zepbound kan förskrivas till personer utan diabetes när kriterierna för obesitasbehandling uppfylls:

• BMI ≥ 30, eller
• BMI ≥ 27 tillsammans med viktrelaterade hälsoproblem.

Dessa läkemedel ska alltid ordineras av läkare och användas som en del av en långsiktig plan för hälsa och viktkontroll, där stöd för livsstilsförändringar ingår. Off-label-användning av Ozempic för viktnedgång bör undvikas när godkända obesitasläkemedel finns tillgängliga.  

Risker och biverkningar

I början av den medicinska behandlingen är det vanligt att biverkningar märks tydligare, men för många minskar de med tiden när kroppen vänjer sig. De vanligaste biverkningarna vid behandling med läkemedel som innehåller exempelvis semaglutid och tirzepatid är mag- och tarmrelaterade besvär, såsom illamående, diarré och förstoppning. Därför är egenmedicinering, utan råd och stöd från vårdgivare, förenad med risker och bör alltid undvikas. Vad man äter kan också öka eller minska risken och effekten av biverkningarna.

Läkemedel som dessa ska också användas med försiktighet hos exempelvis patienter som får perorala läkemedel som kräver snabb gastrointestinal absorption. Säkerhet, medicinska tillstånd och individuella riskfaktorer behöver alltid vägas in i dialog med läkare vid medicinsk behandling av typ 2-diabetes eller obesitas.

När kan medicinsk viktnedgång vara aktuell?

Medicinsk behandling för viktnedgång kan övervägas hos personer som lever med obesitas, eller vid övervikt i kombination med hälsorelaterade riskfaktorer såsom typ 2-diabetes, uttalad insulinresistens, högt blodtryck, sömnapné eller andra metabola tillstånd. Den kan också vara ett alternativ när tidigare strukturerade försök till viktreduktion inte har lett till önskad effekt trots adekvata insatser.

Inför behandling krävs alltid en individuell medicinsk helhetsbedömning, där både kliniska förutsättningar och livsstilsrelaterade faktorer noggrant utvärderas.

Yazens behandlingsfilosofi bygger på långsiktighet, medicinsk säkerhet och individanpassning. Målsättningen är inte snabba resultat, utan en förbättrad och hållbar hälsa som kan bevaras över tid.

Sammanfattning

Diabetesmedicin och viktnedgång hänger nära samman, men sambandet är betydligt mer komplext än vad nyhetsrubriker och inlägg på sociala medier ofta ger sken av. Typ 2-diabetes, insulinresistens och obesitas påverkar varandra genom flera biologiska mekanismer, och viktnedgång kan vara en central del av behandlingen för att förbättra blodsockerkontroll och långsiktig hälsa. Vissa diabetesläkemedel kan bidra till viktreduktion genom att påverka aptit, mättnad och hunger, men effekten varierar mellan individer och kräver alltid en medicinsk bedömning.

Medicinsk behandling är inte en genväg eller en ersättning för förändringar i livsstil. Hållbar viktnedgång förutsätter långsiktigt stöd, regelbunden uppföljning och ett helhetsperspektiv på hälsa. Hos Yazen utgår behandlingen från varje individs förutsättningar, med fokus på medicinsk säkerhet, evidens och resultat som är möjliga att behålla över tid.

‍