Kvinnor och vikt: Ett skärningspunkt mellan fysisk och psykisk hälsa

Övervikt och fetma påverkar miljontals människor världen över, där kvinnor ofta ställs inför unika utmaningar på grund av biologiska, samhälleliga och psykologiska faktorer. Överflödigt bukfett, särskilt visceralt fett, kan öka hälsoriskerna – särskilt för kvinnor efter klimakteriet. Generell statistik relaterad till kvinnors hälsa, såsom genomsnittlig vikt och längd, understryker vikten av att förstå dessa mått i kontexten av en balanserad livsstil. Forskning betonar ett starkt samband mellan övervikt och psykisk ohälsa, såsom nedstämdhet och ångest, vilket lyfter fram vikten av ett holistiskt tillvägagångssätt för att hantera dessa sammanlänkade problem. Att förstå de underliggande orsakerna och att identifiera effektiva behandlingsalternativ är avgörande steg i att stödja kvinnor på deras resa mot bättre hälsa och effektiv viktkontroll.

Att förstå en hälsosam vikt

Vad är en hälsosam vikt?

En hälsosam vikt är mer än bara en siffra på vågen; det är en vikt som stödjer det övergripande välbefinnandet och minskar risken för kroniska sjukdomar såsom hjärtsjukdom, stroke och typ 2-diabetes. Fetma anses också vara en bidragande orsak till flera olika typer av cancer, inklusive bröstcancer (hos kvinnor efter klimakteriet). Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att 40 procent av all cancer kan förebyggas. Även om rökning länge har betraktats som en ledande orsak till cancer, håller fetma på att bli en lika betydande riskfaktor. Till skillnad från de ofta orealistiska ideal som sätts av samhällets skönhetsnormer är en hälsosam vikt individuell, och handlar om vad som får dig att känna dig energisk, självsäker och kapabel att upprätthålla en god livskvalitet. Att hantera bukfett är avgörande eftersom det kan ha stor inverkan på din allmänna hälsa och ditt välbefinnande. Det handlar om att hitta en balans som fungerar för din kropp och dina hälsomål – snarare än att sträva efter en ”idealvikt” som kanske varken är realistisk eller hälsosam för dig.

Mått på fettmassa utöver BMI

Kroppssammansättning och ämnesomsättning

Att förstå din kroppssammansättning är avgörande för att kunna bedöma din hälsa. Det handlar inte bara om siffran på vågen, utan om hur kroppen är sammansatt och hur effektivt den förbränner kalorier. Nedan listas några viktiga punkter att tänka på:^1-3

• Kroppsfettprocent: Ger en detaljerad bild av kroppens sammansättning och mäts med tekniker som kalipermätningar eller bioelektrisk impedansanalys (BIA). Att upprätthålla en hälsosam kroppsfettprocent är viktigt för den allmänna hälsan. För kvinnor anses en kroppsfettprocent på 21–33 % vara hälsosam. Detta intervall stödjer kroppens funktioner och minskar risken för kroniska sjukdomar. En smart våg av god kvalitet är ett praktiskt sätt att följa förändringar i kroppsfettprocenten över tid för alla i hemmet.
• Muskelmassa: Att bygga upp och behålla muskelmassa är avgörande för en hälsosam ämnesomsättning. Muskelvävnad förbrukar fler kalorier än fettvävnad, även i vila. Genom att integrera styrketräning i din rutin kan du öka muskelmassan, vilket i sin tur kan underlätta viktnedgång och hjälpa till att bibehålla en hälsosam vikt.
• Ämnesomsättningshastighet (metabolisk hastighet): Din ämnesomsättning avgör hur snabbt kroppen förbränner kalorier. En högre ämnesomsättning kan hjälpa dig att gå ner i vikt och hålla vikten. Faktorer som ålder, kön och kroppssammansättning påverkar ämnesomsättningen – exempelvis kan mer muskelmassa bidra till en snabbare metabolism.
• Fettfördelning: Var kroppen lagrar fett spelar roll. Visceralt fett, som samlas runt bukorganen, medför en högre risk för kroniska sjukdomar som hjärtsjukdom och diabetes. Att ha en hälsosam fettfördelning kan minska dessa risker.
• Midja-till-längd-kvot (WHtR): Är en effektiv indikator på bukfett och kardiometabol risk; en kvot över 0,5 indikerar förhöjd hälsorisk.
• Midjeomfång (WC): Mäter fettfördelning i buken; ett omfång över 80 cm för kvinnor och 94 cm för män ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
• Midja-höft-kvot (WHR): Bedömer fettfördelning; ett värde på 0,8 eller lägre anses hälsosamt för kvinnor.
• Kroppsmasseindex (BMI): BMI beräknas genom att dela kroppsvikt i kilo med kroppslängd i meter i kvadrat, och ett värde mellan 18,5–24,9 anses vara hälsosamt. BMI tar dock inte hänsyn till skillnader i kroppssammansättning, och bör därför endast användas som ett kompletterande mått – inte som det enda.Beräkna ditt BMI med Yazens BMI-kalkylator.

Genom att förstå dessa aspekter av kroppssammansättning och ämnesomsättning kan du fatta mer välgrundade beslut kring kost och träning – och därmed stödja din resa mot en hälsosammare vikt.

På Yazen följer vi upp flera av dessa parametrar för att säkerställa en grundlig och omfattande utvärdering av våra patienters hälsa.

Den psykologiska påverkan av överskott av kroppsfett, övervikt, fetma samt kroppsmasseindex (BMI)

Psykisk ohälsa är avsevärt vanligare hos personer med övervikt eller fetma jämfört med dem med normal vikt. För kvinnor förstärks detta samband ofta av samhälleliga normer, oro över kroppsuppfattning och stigmatisering. Övervikt och fetma kan leda till:

• ‍Nedstämdhet och depression: Studier har visat en högre förekomst av depression bland personer med fetma, särskilt bland kvinnor. Inflammation kopplad till fetma samt psykosociala stressfaktorer är bidragande orsaker.⁴‍
• Ångest: Forskning visar att fetma är kopplad till förhöjda nivåer av ångest, vilket sannolikt beror på social stigmatisering och den psykiska bördan det innebär att hantera sin vikt.⁵‍
• Social isolering: Psykisk ohälsa relaterad till fetma kan leda till att individer drar sig undan från sociala sammanhang och fysisk aktivitet, vilket ytterligare förvärrar det psykiska lidandet.⁶

Utmaningar med viktuppgång

Hormonella obalanser och viktuppgång

Hormonella obalanser kan ha stor påverkan på viktuppgång, särskilt hos kvinnor. Nedan följer några vanliga hormonella tillstånd som kan leda till viktförändringar:

• Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS): Detta tillstånd är kopplat till viktuppgång, särskilt kring buken, till följd av insulinresistens och förhöjda nivåer av androgener. Att hantera PCOS kräver ofta en kombination av läkemedelsbehandling och livsstilsförändringar.⁷⁻⁸ Läs mer om PCOS här.
• Sköldkörtelhormonrubbningar: En överaktiv sköldkörtel (hypertyreos) kan orsaka viktnedgång, medan en underaktiv sköldkörtel (hypotyreos) kan sakta ner ämnesomsättningen och leda till viktuppgång. I de flesta fall är denna viktökning begränsad till cirka 3–5 kg och har därför sällan en avgörande effekt.⁷⁻⁹ Sköldkörtelrubbningar kan behandlas med läkemedel och kräver regelbunden uppföljning. Läs mer om hypotyreos här.
• Klimakteriet: Under klimakteriet bidrar minskade östrogennivåer – i kombination med andra faktorer – till viktuppgång, särskilt i bukområdet. Denna förändring i fettfördelning kan motverkas med en kombination av kost, fysisk aktivitet och i vissa fall hormonbehandling.⁷¹⁰
• Cushings syndrom: Denna ovanliga sjukdom kännetecknas av höga nivåer av kortisol och kan leda till betydande viktuppgång, framför allt i buken. Behandlingen innebär oftast att åtgärda orsaken till kortisolöverskottet.⁷

Om du misstänker att hormonella obalanser påverkar din vikt är det viktigt att rådfråga en vårdgivare. De kan hjälpa till att ställa diagnos och föreslå lämplig behandling – vare sig det gäller läkemedel, livsstilsförändringar eller en kombination av båda. Att förstå och ta itu med dessa hormonella utmaningar är ett viktigt steg mot att uppnå och behålla en hälsosam vikt.

Graviditet och klimakteriet

Graviditet och klimakteriet är betydelsefulla livshändelser som kan ha stor inverkan på viktreglering. Här är vad du bör veta:

• Graviditet: Viktuppgång under graviditeten är naturlig och nödvändig för fostrets utveckling. Efter förlossningen upplever dock många kvinnor att det är svårt att gå ner i vikt, till följd av hormonella förändringar och ökad fettmassa. Amning kan bidra till viktnedgång, men det är viktigt att upprätthålla en balanserad kost och regelbunden fysisk aktivitet. Fokusera på näringsrika livsmedel och skonsamma former av träning som promenader eller efter-graviditetsyoga för att stödja kroppen under denna period.
• Klimakteriet: Klimakteriet inträffar vanligtvis mellan 45 och 55 års ålder och medför hormonella förändringar som kan leda till viktuppgång, särskilt kring buken. Denna förändring i kroppsfettets fördelning kan öka risken för kroniska sjukdomar. För att motverka detta bör man äta en hälsosam kost rik på frukt, grönsaker och magert protein samt ägna sig åt regelbunden fysisk aktivitet – inklusive både konditionsträning och styrketräning – för att bevara muskelmassa och stödja ämnesomsättningen.

Att förstå dessa förändringar och ha ett proaktivt förhållningssätt till kost och motion kan hjälpa till att effektivt hantera vikten under dessa avgörande livsskeden.

Ohälsosamma ätbeteenden och deras orsaker

Många kvinnor med övervikt eller fetma kämpar med ohälsosamma ätmönster, vilka ofta har sin grund i psykologiska faktorer som stress, trauma eller ätstörningar. Emotionellt ätande är en vanlig form av hantering, där mat används för att dämpa känslor som sorg, ilska eller stress. För vissa kan dessa mönster vara kopplade till underliggande ätstörningar:

• Emotionellt ätande har i stor utsträckning erkänts som en strategi för att hantera negativa känslor och stress.¹¹
• Hetsätningsstörning (BED) är vanligare bland personer med fetma och är ofta kopplad till psykiska besvär som depression och ångest.¹²

Att gå ner i vikt kan vara särskilt utmanande för kvinnor på grund av skillnader i energibehov mellan könen. Genetiska faktorer kan dessutom utgöra ytterligare hinder, vilket gör det avgörande att hitta en personligt anpassad kosthållning som är balanserad och passar individens hälsobehov.

Att hantera dessa beteenden kräver ett medkännande, icke-dömande stöd – och i många fall professionell hjälp för att identifiera och läka de bakomliggande orsakerna.

Läkemedel och utmaningar vid viktminskning

Läkemedel som ordineras vid psykiska besvär – inklusive depression, ångest och sömnstörningar – kan skapa ytterligare utmaningar för den som försöker gå ner i vikt, särskilt för kvinnor. Vanliga biverkningar inkluderar:

• Ökad aptit: Vissa antidepressiva, såsom selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), samt antipsykotiska läkemedel som olanzapin, är kända för att öka aptiten och därmed bidra till viktuppgång.¹³
• Metabola förändringar: Vissa läkemedel kan påverka ämnesomsättningshastigheten och insulinkänsligheten, vilket i sin tur kan leda till ökad fettinlagring.¹⁴
• Trötthet och minskad fysisk aktivitet: Sedativa läkemedel, som bensodiazepiner eller vissa sömnmedel, kan sänka energinivåerna och minska benägenheten till fysisk aktivitet.¹⁵–¹⁶

Dessa biverkningar skapar en komplex negativ spiral där viktuppgång förvärrar psykisk ohälsa – och tvärtom.

Innovativa lösningar: läkemedel mot fetma

Ett lovande område inom behandling av fetma är användningen av GLP-1- och GLP-1/GIP-analoger, en klass av läkemedel som är utformade för att stödja viktminskning. Dessa läkemedel erbjuder flera fördelar:

• Kompatibilitet med andra behandlingar: GLP-1- och GLP-1/GIP-analoger – såsom liraglutid, semaglutid och tirzepatid – har mycket få interaktioner med de flesta psykofarmaka, vilket gör dem till säkra alternativ för personer som hanterar flera hälsotillstånd samtidigt.¹⁷
• Aptitreglering: Dessa läkemedel verkar genom att modulera hungersignaler, öka mättnadskänslan och därmed bidra till en hållbar viktminskning.¹⁸
• Psykologiska fördelar: Viktminskning som uppnås genom dessa läkemedel leder ofta till förbättrad självkänsla och sinnesstämning, vilket minskar den psykiska bördan som fetma ofta medför.¹⁹

Även om läkemedel kan spela en viktig roll är de som mest effektiva när de kombineras med livsstilsförändringar och psykologiskt stöd.

Fysisk aktivitet och viktreglering

Utöver läkemedel är en ökad muskelmassa avgörande för att höja ämnesomsättningen och förbättra den allmänna hälsan. Att bygga muskelmassa genom styrke- och motståndsträning förbättrar inte bara metabolismen, utan ger också betydande hälsofördelar – såsom att motverka åldrande och minska insulinresistens. Regelbunden fysisk aktivitet är en hörnsten i effektiv viktkontroll. Här är några viktiga punkter att tänka på:

• Riktlinjer för fysisk aktivitet: Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar minst 150 minuter av fysisk aktivitet med måttlig intensitet, eller 75 minuter av intensiv aktivitet per vecka. Det kan exempelvis vara raska promenader, cykling eller simning.
• Vikten av regelbunden träning: Att träna regelbundet hjälper dig att gå ner i vikt, bibehålla viktnedgång och minska risken för kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Träning förbättrar även den psykiska hälsan genom att minska symtom på depression och ångest.
• Typer av fysisk aktivitet: Kombinera olika träningsformer i din rutin, inklusive både konditions- och styrketräning. Konditionsträning – som löpning eller dans – förbättrar hjärthälsan och hjälper till att förbränna kalorier. Styrketräning – såsom viktlyftning eller kroppsviktsövningar – är avgörande för att bygga muskelmassa, vilket ökar ämnesomsättningen och stödjer långsiktig viktreglering. Forskning visar att både uthållighets- och styrkebaserad träning hjälper till att bevara muskelmassa under viktnedgång, där styrketräning dessutom förbättrar muskelstyrkan. För personer som använder viktminskningsläkemedel är styrketräning särskilt viktig för att motverka förlust av muskelmassa, vilket gör det möjligt att bevara fettfri massa samtidigt som fettförbränningen främjas. Detta är avgörande för både hälsa och metabol funktion.²²

Genom att följa dessa riktlinjer och inkludera en variation av fysiska aktiviteter i din vardag kan du uppnå och bibehålla en hälsosam vikt – samtidigt som du stärker ditt allmänna välbefinnande.

Ett holistiskt tillvägagångssätt för bättre hälsa och välbefinnande

Viktnedgång i sig löser inte alla utmaningar kopplade till psykisk ohälsa, men den kan vara en avgörande del i att förbättra både fysisk och emotionell hälsa. Holistiska stödsystem är avgörande för hållbara resultat. På Yazen får individen tillgång till ett heltäckande stöd, som inkluderar:

• Yazen-coaching: Personligt anpassad vägledning från utbildade coacher som hjälper till att sätta upp och nå realistiska hälsomål.
• Psykologiskt stöd: Tillgång till professionella psykologer som kan hjälpa till att hantera känslomässiga och mentala hinder.
• Gemenskap och resurser: Ett stöttande nätverk och verktyg som uppmuntrar till hälsosamma vanor och långsiktig framgång.

Skräddarsydd vård för kvinnors hälsoutmaningar

För kvinnor är sambandet mellan övervikt, fetma och psykisk hälsa komplext och mångfacetterat. Att hantera dessa utmaningar kräver mer än en universallösning. En kombination av medicinsk behandling, psykologiskt stöd och livsstilsförändringar kan ge kvinnor verktygen att återta sin hälsa och förbättra sin livskvalitet. Genom att erkänna de unika utmaningar som kvinnor möter och erbjuda medkännande, individanpassad vård kan vi hjälpa dem att hitta vägen till både fysisk och psykisk balans.

Referenser:

1. Sweatt et al. 2024.Strengths and Limitations of BMI in the Diagnosis of Obesity: What is the Path Forward? Curr Obes Rep. 13, 584–595. https://doi.org/10.1007/s13679-024-00580-1
2. Nevill et al. 2022. NICE's recent guidelines on "the size of your waist" unfairly penalizes shorter people. Obesity research & clinical practice. (16) 4:277-280. https://doi.org/10.1016/j.orcp.2022.08.002
3. Lahav et al. 2023. The paradox of obesity with normal weight; across-sectional study. Front. Nutr. 10:1173488. https://doi.org/10.3389/fnut.2023.1173488
4. Fulton et al.2022. The menace of obesity to depression and anxiety prevalence. Trends in Endocrinology & Metabolism,33: 1, 18-35. https://doi.org/10.1016/j.tem.2021.10.005
5. Rindler et al. 2023. Associations between overweight, obesity, and mental health: a retrospective study among European adults aged 50+. Frontiers in Public Health. 11:2296-2565. https://doi.org/10.3389/fpubh.2023.1206283
6. Westbury et al. 2023. Obesity Stigma: Causes, Consequences, and Potential Solutions. Curr Obes Rep. 12:10–23. https://doi.org/10.1007/s13679-023-00495-3
7. Mazza et al. 2024. Obesity, Dietary Patterns, and Hormonal Balance Modulation Gender-Specific Impacts. Nutrients. 16:1629. https://doi.org/10.3390/nu16111629
8. Danson et al. 2024. Diagnosis and management of polycystic ovarian syndrome. CMAJ. January 29;196:E85-94. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC10833093/
9. Sutkowska et al 2025. When Should the Treatment of Obesity in Thyroid Disease Begin? Biomedicines. 13(1):157. https://doi.org/10.3390/biomedicines13010157
10. Hurtado et al. 2024.Weight Gain in Midlife Women. Curr Obes Rep. 2024 June ; 13(2): 352–363. https://doi.org/10.1007/s13679-024-00555-2
11. Dakanalis et al. 2023. The Association of Emotional Eating with Overweight/ Obesity, Depression, Anxiety/Stress, and Dietary Patterns: A Review of the Current Clinical Evidence. Nutrients. 15:1173. https://doi.org/10.3390/nu15051173
12. Camacho-Barcia et al. 2024. Eating disorders and obesity: bridging clinical, neurobiological, and therapeutic perspectives. Trends in Molecular Medicine. (30) 4:361-379. https://doi.org/10.1016/j.molmed.2024.02.007
13. Bartelli et al. 2021. Is Obesity A Determinant Of Success With Pharmacological Treatment For Depression? A Systematic Review, Meta-Analysis And Meta-Regression. Journal of Affective Disorders. 287:54-68. https://doi.org/10.1016/j.jad.2021.03.032
14. Bays et al. 2023. Why does type 2 diabetes mellitus impair weight reduction in patients with obesity? A review. Obesity Pillars. 7:2667-3681. https://doi.org/10.1016/j.obpill.2023.100076
15. Havnen et al. 2023. Cardiorespiratory fitness and incident use of anxiolytics and antidepressants in adults. A linkage study between HUNT and the Norwegian Prescription Database. Journal of Affective Disorders. 339:111-117. https://doi.org/10.1016/j.jad.2023.07.029
16. Wolf et al. 2024. Is higher physical activity behaviour associated with less subsequent use of any psychotropic medication: Results of a random-effects meta-analysis of prospective cohort studies. Mental Health and Physical Activity. 27:1755-2966. https://doi.org/10.1016/j.mhpa.2024.100645
17. Moiz et al. 2025. Efficacy and Safety of Glucagon-Like Peptide-1 Receptor Agonists for Weight Loss Among Adults Without Diabetes: A Systematic Review of Randomized Controlled Trials. Annals of Internal Medicine. 178:2. https://doi.org/10.7326/ANNALS-24-01590
18. Zheng et al. 2024. Glucagon-like peptide-1 receptor: mechanisms and advances in therapy. Sig Transduct Target Ther. 9:234. https://doi.org/10.1038/s41392-024-01931-z
19. Xinda et al. 2024. The Antidepressant Effects of GLP-1 Receptor Agonists: A Systematic Review and Meta-Analysis. The American Journal of Geriatric Psychiatry. 32:17-127. https://doi.org/10.1016/j.jagp.2023.08.010

‍

Disclaimer: Den här artikeln har översatts med hjälp av AI. Den ursprungliga engelska versionen är den officiella referensen. Vid eventuella avvikelser gäller den engelska versionen