Mäns utmaningar med fetma och samsjuklighet: den psykologiska och sociala påverkan

Mäns utmaningar med fetma och samsjuklighet: den psykologiska och sociala påverkan

Fetma hos män handlar om mer än fysisk hälsa – den är sammanflätad med psykologiska och samhälleliga påfrestningar som påverkar beteende, självbild och allmänt välbefinnande.

Fetma hos män – mer än ett fysiskt problem

Fetma hos män ses ofta främst som ett fysiskt hälsoproblem. Men det är ett utbrett globalt problem som påverkar en betydande del av befolkningen, med ökande förekomst i många länder. De psykologiska och samhälleliga faktorer som bidrar till och uppstår till följd av fetma är omfattande och kan påverka en mans allmänna välbefinnande i hög grad. Att förstå och hantera dessa faktorer är avgörande för ett effektivt och hållbart viktarbete.

Fetma definieras som en onormal eller överdriven ansamling av kroppsfett som utgör en hälsorisk. En person med fetma har ett överskott av kroppsfett som kan påverka hälsan negativt. Denna onormala fettansamling är kopplad till en ökad risk för kroniska sjukdomar som hjärt–kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Kroppsmasseindex (BMI) används ofta för att bedöma graden av fettansamling och fastställa fetmastatus. Kompletterande mått som midja–höftkvot, halsomfång och andra antropometriska indikatorer ger dock viktig ytterligare information vid bedömning av fetma och relaterade hälsorisker.

Introduktion till fetma

Övervikt och fetma är idag bland de främsta orsakerna till funktionsnedsättning och död globalt. Fetma är en komplex och mångfacetterad sjukdom som kännetecknas av en onormal eller överdriven ansamling av fett i kroppen, vilket kan påverka en persons hälsa och välbefinnande påtagligt. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar fetma som ett BMI på 30 eller högre, en gräns som indikerar förhöjd risk för en rad allvarliga hälsoproblem. Under de senaste årtiondena har förekomsten av fetma ökat kraftigt världen över – inte bara bland vuxna, utan även hos barn och äldre. Denna ökning har gjort fetma till ett stort folkhälsoproblem, eftersom den är en ledande riskfaktor för kroniska sjukdomar som hjärt–kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och flera former av cancer. Att förstå orsaker, konsekvenser och behandlingsmöjligheter är avgörande för att hjälpa människor att uppnå och behålla en hälsosam vikt, minska risken för komplikationer och förbättra livskvaliteten.

Orsaker och risker

Fetma utvecklas genom ett samspel mellan genetiska, miljömässiga och livsstilsrelaterade faktorer. Ett högt intag av kaloririk mat och sockrade drycker i kombination med brist på fysisk aktivitet är centrala orsaker till viktökning. Genetiska faktorer spelar också en roll – ärftlighet kan öka risken för fetma. Vissa sjukdomar, som hypotyreos, och mediciner som kortikosteroider kan bidra till viktuppgång. Psykisk ohälsa, inklusive depression och ångest, kan påverka ätbeteende och aktivitetsnivå och därmed bidra till viktökning. Samhälleliga faktorer som socioekonomisk status, utbildning och tillgång till hälsosam mat och säkra platser för fysisk aktivitet påverkar också risken. Hälso- och sjukvården spelar en central roll i att identifiera individuella riskfaktorer och utforma personliga strategier för att förebygga och behandla fetma – med stöd för både fysisk och psykisk hälsa.

Psykisk hälsa och emotionellt välbefinnande

Fetma är nära kopplad till olika former av psykisk ohälsa. Sambandet är dubbelriktat – psykisk ohälsa kan bidra till fetma, och fetma kan förvärra psykiska problem. Forskning visar tydliga samband mellan fetma och:

• Ångest: oro för vikt, kroppsbild och hälsa kan utlösa eller förstärka ångestsyndrom [1].
• Depression: fetma kan bidra till känslor av nedstämdhet, hopplöshet och minskat intresse för aktiviteter – typiska tecken på depression [2].
• Skam och skuld: många män upplever skam och skuld kopplad till sin vikt, kroppsform eller upplevd brist på kontroll över sina vanor.

Fetma är också förknippad med lägre nivåer av psykiskt välbefinnande.
Negativa barndomsupplevelser, som mobbning, hårt föräldraskap eller fysisk bestraffning, kan öka risken för psykisk ohälsa i vuxenlivet och därmed också för fetma. Psykiska svårigheter kan skapa en negativ spiral där känslomässig stress leder till ohälsosamma strategier som överätning eller inaktivitet – vilket i sin tur förvärrar fetman.

Samhälleliga normer och kroppsbild

Samhällets syn på maskulinitet och kroppsideal påverkar också mäns upplevelse av fetma. Normer och förväntningar formar hur män ser på sig själva och hur de uppfattas av andra, vilket påverkar både psykisk hälsa och beteende.

• Maskulinitetsideal: traditionella föreställningar om manlighet betonar styrka, fysisk förmåga och en slank kropp. Män som lever med fetma kan känna att de inte lever upp till dessa ideal, vilket leder till otillräcklighet och låg självkänsla.
• Kroppsbild: mediernas framställning av ”den ideala manskroppen” skapar orealistiska förväntningar och kan bidra till missnöje med kroppen [1].
• Stigma: överviktiga män möter ofta diskriminering och socialt utanförskap, vilket kan skapa isolering och hindra dem från att söka hjälp. Stödjande miljöer och öppna samtal kan bidra till att minska stigmat och stärka självkänslan.

Stigma och hinder för att söka hjälp

En av de största utmaningarna för män med fetma är motviljan att söka hjälp.

• Rädsla för att bli dömd: många män oroar sig för att bli kritiserade när de söker hjälp för sin vikt.
• Upplevd svaghet: normer om manlighet kan göra att vissa ser hjälp­sökande som ett tecken på svaghet.
• Bristande medvetenhet: vissa män känner inte till vilka resurser och behandlingsalternativ som finns.

Dessa hinder leder ofta till försenad behandling och försämrad hälsa. Män uppnår bättre resultat när de känner stöd från vårdpersonal, familj och vänner.

Ohälsosamma copingstrategier

Som reaktion på psykisk stress och sociala påfrestningar kan vissa män utveckla ohälsosamma strategier, såsom:

• Överdriven alkoholkonsumtion: alkohol bidrar till viktuppgång på grund av sitt kaloriinnehåll och sin påverkan på omdömet [3].
• Ätstörningar: hetsätning (binge eating disorder, BED) förekommer även bland män och kan skapa en ond cirkel av överätning, skuld och skam.
• Social isolering: känslor av skam kan leda till att män drar sig undan från sociala sammanhang.

Att fokusera på positiva förändringar och hållbara vanor kan förbättra både fysisk och psykisk hälsa.

Samsjuklighet vid fetma

Fetma är nära kopplad till en rad andra sjukdomar som påverkar livskvalitet och livslängd. Bland de allvarligaste finns hjärt–kärlsjukdom och stroke, som fortfarande är ledande dödsorsaker globalt. Fetma är också en betydande riskfaktor för typ 2-diabetes, som kan leda till komplikationer som njursjukdom och synnedsättning. Vissa cancerformer, som tjocktarms- och bröstcancer, är vanligare hos personer med fetma. Psykisk ohälsa, som depression och ångest, förekommer ofta samtidigt och kan försvåra vikthantering ytterligare. Sambanden mellan fetma och dessa sjukdomar visar vikten av förebyggande arbete, tidig insats och helhetsinriktad behandling.

Hälsovinster vid viktnedgång

Att uppnå och behålla viktnedgång ger tydliga hälsovinster. Även en måttlig minskning på 5–10 % av kroppsvikten kan förbättra blodtryck, blodsockerkontroll och blodfetter. Viktnedgång förbättrar den fysiska hälsan, minskar symtom och sänker risken för hjärt–kärlsjukdom, stroke och typ 2-diabetes. Professionellt stöd från vårdpersonal, evidensbaserade metoder och långsiktigt stöd är avgörande för hållbara resultat.

Ett tvärprofessionellt arbetssätt

Effektiv behandling av fetma kräver samarbete mellan flera professioner. Genom att kombinera kunskap inom nutrition, fysisk aktivitet, medicin och psykisk hälsa kan vårdteam skapa individuella behandlingsplaner. Realistiska mål, kontinuerlig uppföljning och emotionellt stöd är viktiga framgångsfaktorer.

Ett helhetsperspektiv

Att hantera de psykologiska och samhälleliga faktorerna bakom fetma kräver ett holistiskt angreppssätt som omfattar flera aspekter av hälsa. En sådan strategi förbättrar både fysiska och psykiska utfall och gör vikthantering mer effektiv.

• Psykologiskt stöd: terapi eller samtalsstöd kan hjälpa män att bearbeta känslomässiga orsaker och utveckla sunda strategier.
• Socialt stöd: relationer med familj, vänner eller stödgrupper minskar isolering och stärker motivationen.
• Utbildning kring kroppsbild: att utmana orealistiska ideal och främja positiva kroppsbilder stärker självacceptans.
• Minskad stigmatisering: ökad medvetenhet om de psykologiska aspekterna av fetma kan minska fördomar och öka hjälpsökande.

Slutsats

Fetma hos män är en komplex fråga som påverkas av ett brett spektrum av psykologiska och samhälleliga faktorer. Det finns ett brådskande behov av ökad medvetenhet och insatser för att hantera fetma och samsjuklighet. Genom att skapa ett stödjande och förstående klimat kan män uppmuntras att söka hjälp och göra hållbara livsstilsförändringar.

Yazen erkänner dessa utmaningar och erbjuder personligt anpassat stöd som tar hänsyn till individens behov, där psykologiskt stöd integreras med medicinska och livsstilsbaserade insatser för en långsiktig förbättring av hälsa och välbefinnande.

‍

Disclaimer: Den här artikeln har översatts med hjälp av AI. Den ursprungliga engelska versionen är den officiella referensen. Vid eventuella avvikelser gäller den engelska versionen.

‍