Vanliga biverkningar av GLP-1-läkemedel och hur de kan hanteras

Varför biverkningar kan uppstå vid behandling med GLP-1-analoger

GLP-1 (glukagonliknande peptid-1) är ett hormon som kroppen själv frisätter efter måltid och som spelar en viktig roll i regleringen av aptit, mättnad och blodsockerreglering. Vid behandling med GLP-1-analoger förstärks dessa naturliga signaler, vilket bidrar till att många personer känner sig mätta tidigare, upplever minskat sug och spontant äter mindre.

GLP-1-analoger kan även påverka mag-tarmkanalens funktion genom att bromsa magsäckstömningen, särskilt i början av behandlingen eller i samband med doshöjningar. Maten stannar då kvar längre i magsäcken, vilket ger en önskad effekt på aptit och mättnad. Denna mekanism kan dock även relateras till mag-tarmbesvär som illamående, uppblåsthet och förstoppning.

Risken för biverkningar vid behandling med GLP-1-läkemedel kan öka vid:

• behandlingsstart
• doshöjningar
• för mycket mat vid samma tillfälle
• för snabbt intag av måltider
• för lite mat eller för lång tid eller oregelbundenhet mellan måltiderna
• måltider som innehåller mycket fett
• för stort alkoholintag

Biverkningarna är oftast övergående, och många patienter kan fortsätta behandlingen med rätt upptrappning och stöd.  

Vanliga biverkningar

Hur biverkningar upplevs skiljer sig från person till person. En del märker knappt av några biverkningar alls, medan andra kan behöva ta det lite lugnare i början och justera sina vanor tills kroppen har vant sig. Illamående, förstoppning och trötthet är exempel på vanliga biverkningar som kan förekomma, särskilt tidigt i behandlingen. Genom justeringar kring en del rutiner i livsstil kan besvären ofta både förebyggas och lindras, samtidigt som behandlingseffekten kan optimeras.

GLP-1-läkemedel finns i olika former och i vilken form som läkemedlet ges kan också påverka biverkningsprofilen. Till exempel ges vissa läkemedel i tablettform och andra i injektionsform. Det gör det möjligt att anpassa behandlingen så att den fungerar så bra som möjligt för varje individ.

Illamående

Illamående är den vanligaste biverkningen vid GLP-1-behandling. Den hänger ihop med långsammare magsäckstömning och förstärkta mättnadssignaler.

Illamående uppstår ofta:

• de första veckorna efter insatt behandling
• efter doshöjning
• vid intag av för stora portioner
• vid för snabbt intag av måltider

För de flesta minskar besvären gradvis när kroppen anpassar sig till läkemedlet.

Förstoppning

Förstoppning är också vanligt. Det kan bero på flera saker:

• långsammare tarmrörelser
• mindre matvolym
• lägre fiberintag när portionerna minskar
• mindre vätskeintag - när aptiten minskar kan även törsten påverkas
• ändrade matvanor - till exempel annan typ av mat eller måltider vid andra tider än vanligt

Förstoppning kan vara obehagligt men är ofta hanterbart med rätt åtgärder.

Andra vanliga gastrointestinala biverkningar inkluderar halsbränna, diarré, buksmärta och kräkningar.  

Trötthet

Trötthet kan förekomma, särskilt i början av behandlingen vilket ofta hänger samman med minskat energi- och vätskeintag i början av behandlingen.

Några praktiska tips

Många biverkningar går att påverka genom att justera rutiner i vardagen. Det handlar sällan om att “stå ut”, utan om att skapa rätt förutsättningar.

Mat: mindre portioner och lugnare tempo

Några av de mest effektiva strategierna är ofta att äta mindre, regelbundet och långsammare.

• Mindre portioner minskar tryck i magen
• Att äta långsammare gör det lättare att hinna känna mättnad
• Regelbundna måltider minskar risken för att bli “för hungrig” och äta för snabbt

Många patienter mår bättre av att välja mat som är:

• proteinrik
• fiberrik
• mild
• lättsmält
• mager
• tillagad på skonsamt sätt såsom kokad eller ugnsbakad

Det kan vara klokt att minska på:

• fet mat
• friterat, rökt och stekt mat
• mycket starkt kryddad mat
• stora mängder sötsaker

Det kan också hjälpa att undvika att äta sent på kvällen, eftersom långsammare magsäckstömning kan ge mer obehag när du lägger dig ner och ska sova.

Rörelse

Regelbunden fysisk aktivitet, såsom promenader eller annan anpassad rörelse och träning, kan ha en lindrande och förebyggande effekt vid både illamående och förstoppning. Fysisk aktivitet stimulerar tarmens motorik och förbättrar blodcirkulationen, vilket kan bidra till en mer välfungerande mag-tarmfunktion.

Utöver de direkta fysiologiska effekterna kan rörelse även ha en stressreducerande inverkan. Eftersom stress kan påverka mag-tarmkanalens funktion negativt, kan regelbunden rörelse därmed även indirekt bidra till förbättrat mående och minskade besvär.

Vätska: drick mer - gärna mellan måltider

Intag av tillräckligt med vätska kan lindra både illamående och förstoppning.

Ett praktiskt råd är att dricka lite och ofta, särskilt om illamåendet gör att större mängder känns svårt. Försök gärna dricka mellan måltiderna istället för till maten - då undviker du att magen blir för full.

Dosjustering och uppföljning

Biverkningar vid behandling med GLP-1-läkemedel kan tillfälligt öka i samband med doshöjningar. Av den anledningen är gradvis dosupptrappning en viktig del av behandlingsstrategin. Regelbunden uppföljning är särskilt viktig under denna fas.

Vid besvär kan behandlande läkare, utifrån individuell bedömning, rekommendera exempelvis:

• att tillfälligt pausa dosupptrappningen
• att i vissa fall justera dosen nedåt

Dosjustering innebär inte att behandlingen har misslyckats. Tvärtom är det ofta ett uttryck för en trygg, följsam och individanpassad behandlingsprocess, där målet är att uppnå bästa möjliga effekt med god tolerans.

Exakt upplägg bör alltid anpassas individuellt och i samråd med vårdteam. Läs bipacksedeln innan behandling och kontakta din vårdgivare för ytterligare information och råd om hur du kan hantera vanliga biverkningar av GLP-1.

Hos Yazen ingår uppföljning som en central del av behandlingen. Det gör att biverkningar kan fångas upp tidigt, att patienten får konkreta råd och att behandlingen kan anpassas för att fungera långsiktigt.

Efter avslutad behandling – vanliga fysiologiska förändringar

Studier har visat att när behandling med GLP-1-receptoragonister avslutas kan flera fysiologiska förändringar uppstå. Under behandlingen påverkar läkemedlet aptitreglering, mättnadssignaler och energiomsättning. När denna påverkan upphör anpassar sig kroppen gradvis tillbaka mot sitt tidigare fysiologiska tillstånd, vilket hos många personer leder till förändringar i både hunger, vikt och metabol balans.

Hos många individer ses en ökning av aptiten efter avslutad behandling. Hungerkänslor kan bli mer uttalade och mättnad upplevas som kortare, vilket kan påverka matintag och måltidsmönster. Parallellt ses ofta en gradvis viktuppgång över tid. Denna viktåtergång sker vanligtvis successivt och kan innebära att vikt som förlorats under behandlingen återkommer.

Utöver förändringar i vikt har studier även visat att metabola parametrar kan påverkas efter att behandlingen avslutats. Förmågan att reglera blodsocker kan försämras, och ökningar i glukosnivåer, HbA1c, midjeomfång och blodtryck har rapporterats. Även andra markörer kopplade till metabol hälsa kan gradvis förändras när den farmakologiska effekten inte längre är närvarande.

Dessa förändringar varierar mellan individer och påverkas av flera faktorer, såsom utgångsläge, behandlingslängd och livsstilsfaktorer. Sammantaget visar tillgänglig evidens att effekterna av GLP-1-behandling i hög grad är kopplade till pågående behandling, och att avslut ofta följs av en successiv återgång mot tidigare fysiologiska nivåer.

Kunskap om möjliga förändringar kan bidra till realistiska förväntningar och underlätta att rätt stöd och strategier finns på plats för att hantera eventuella utmaningar som kan uppstå.

När ska man söka vård?

De flesta biverkningar är ofarliga, men det finns situationer där vård ska kontaktas.

Vård kontaktas vid:

• kräkningar upprepade gånger
• tecken på uttorkning (bland annat minskad mängd och mer koncentrerad urin, yrsel, svaghet, hjärtklappning)
• kraftiga buksmärtor - vid snabb viknedgång kan risken för gallbesvär öka
• plötsliga, svåra buksmärtor som kan tyda på pankreatit (inflammation i bukspottkörteln)
• symtom som inte förbättras trots anpassningar
• snabb försämring av allmäntillstånd
• snabb synförsämring
• GLP-1-läkemedel ger i sig sällan lågt blodsocker, men risken kan öka vid samtidig behandling med vissa andra diabetesläkemedel. Det är också viktigt att kontakta vård vid oro eller osäkerhet. GLP-1-läkemedel är en effektiv medicinsk behandling, men den ska alltid användas med trygg uppföljning och individuell bedömning.

Sammanfattning

Biverkningar vid GLP-1-behandling är vanliga, särskilt i början och vid doshöjningar. Illamående, halsbränna och förstoppning är vanliga besvär och beror ofta på att magsäckstömningen går långsammare och att matintaget förändras. Med mindre portioner, rätt matval, tillräckligt med vätska och successiv dosupptrappning kan många patienter minska biverkningarna betydligt. Uppföljning och individanpassning är avgörande för att behandlingen ska bli både trygg och hållbar.

Det är också viktigt att känna till att vissa patienter, beroende på övriga medicinska tillstånd och behandlingar, kan ha en ökad risk för vissa biverkningar, vilket bör beaktas vid behandlingsstart.

Vanliga frågor om biverkningar av GLP-1-läkemedel

Hur länge håller illamåendet i sig?

GLP-1-analoger verkar bland annat genom att påverka magsäckstömningen, vilket kan bidra till att illamående uppstår. För många patienter är illamåendet tydligast under de första veckorna efter behandlingsstart och efter doshöjningar. Studier visar att besvären ofta minskar när kroppen anpassar sig, särskilt vid gradvis upptrappning.

Vad hjälper mot förstoppning?

Förstoppning kan ofta förbättras med:

• optimalt vätskeintag
• gradvis ökning av fiberintag
• daglig rörelse
• regelbundna måltider
• livsmedel med lösande effekt såsom katrinplommon, fikon, aprikos och päron

Om besvären är uttalade eller långvariga bör patienten diskutera detta med vårdteam, eftersom individuella råd och medicinsk hjälp kan behövas.

När blir biverkningar allvarliga?

Biverkningar blir mer allvarliga när de påverkar vätskeintag, näring eller allmäntillstånd. Upprepade kräkningar, uttorkning eller kraftiga buksmärtor ska alltid tas på allvar och bedömas av läkare.

Risken för allvarliga biverkningar är generellt låg och kan variera något jämfört mellan olika GLP-1-analoger.

Referenser

1. American Journal of Medicine. Mechanisms of GLP-1 Receptor Agonist-Induced Weight Loss: A Review of Central and Peripheral Pathways in Appetite and Energy Regulation. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/39892489/
2. Postgraduate Medicine. Managing the gastrointestinal side effects of GLP-1 receptor agonists in obesity: recommendations for clinical practice. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00325481.2021.2002616
3. Journal of Clinical Medicine. Clinical Recommendations to Manage Gastrointenstinal Adverse Events in Patients Treated with GLP-1 Receptor Agonists: A Multidisciplinary Expert Consensus. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC9821052/#jcm-12-00145-t002
4. JAMA. Effect of Continued Weekly Subcutaneous Semaglutide vs Placebo on Weight Loss Maintenance in Adults With Overweight or Obesity (STEP 4). https://jamanetwork.com/journals/jama/fullarticle/2777886
5. BMJ. Weight Regain After Cessation of Weight Management Medications: Systematic Review and Meta-Analysis.https://www.bmj.com/content/392/bmj-2025-085304
6. eClinicalMedicine. Metabolic rebound after GLP-1 receptor agonist discontinuation: a systematic review and meta-analysis. 2025. https://www.thelancet.com/journals/eclinm/article/PIIS2589-5370(25)00614-5/fulltext

‍

‍