FORMATMALL
GLOBAL CSS
FÄRGER
ANIMATIONER
MEDIEFRÅGA
AVSTÅNDSSYSTEM

Varför bara för hälso- och sjukvårdspersonal?

Innehållet på dessa informationssidor riktar sig enbart till dig som är läkare, sjuksköterska eller apotekare, eftersom det gäller behandling med receptbelagda läkemedel.
Bekräfta att du är sjukvårdspersonal (sjukvårdsassistent, sjuksköterska, läkare, psykolog eller annan legitimerad sjukvårdspersonal).

Tillbaka till hemsidan

Bekräfta och fortsätt

Nutrition

Antioxidanter kosttillskott - behövs det eller räcker kosten?

Antioxidanter skyddar celler mot skador från fria radikaler. Ofta marknadsförs antioxidanttillskott som skydd mot stress och sjukdom, men forskning visar att de sällan ger önskad effekt - och höga doser kan i vissa fall öka risken för vissa sjukdomar. I artikeln förklarar vi hur antioxidanter fungerar och varför mat ger bättre hälsoeffekter än tillskott.

Vad är antioxidanter?

Antioxidanter är ett samlingsnamn för olika ämnen som kan neutralisera fria radikaler – instabila molekyler som kan skada celler, proteiner och DNA. Fria radikaler bildas naturligt i kroppen vid normal ämnesomsättning, men även vid exempelvis fysisk ansträngning, infektioner, rökning, luftföroreningar och exponering för UV-strålning.

Antioxidanter kan delas in i flera grupper, bland annat:

  • Vitaminer, såsom vitamin C och vitamin E
  • Mineraler, exempelvis selen och zink, som ingår i kroppens antioxidativa enzymer
  • Växtämnen, som polyfenoler och karotenoider (t.ex. betakaroten och lykopen)

Tillsammans bidrar dessa ämnen till att upprätthålla en balans mellan fria radikaler och kroppens försvar.

Oxidativ stress och fria radikaler – vad innebär det?

Fria radikaler bildas hela tiden i kroppen och kan fylla viktiga funktioner, bland annat i immunförsvaret och som signalmolekyler i olika biologiska processer. Men om mängden fria radikaler blir större än kroppens förmåga att neutralisera dem uppstår oxidativ stress – en biokemisk obalans där cellernas antioxidativa försvar är otillräckligt. Då ökar risken att fria radikaler reagerar med cellernas byggstenar, vilket kan påverka cellmembran, proteiner och DNA. Långvarig oxidativ stress kan bidra till inflammation och öka risken för vissa sjukdomar, såsom cancer, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons samt njursjukdom.

Hur neutraliserar antioxidanter fria radikaler?

Fria radikaler är instabila eftersom de saknar en elektron i sitt yttersta elektronskal. Elektroner förekommer normalt i par, och när en molekyl har en oparad elektron blir den kemiskt reaktiv. För att bli mer stabil reagerar den fria radikalen därför lätt med andra molekyler och kan ”ta” en elektron från dem. När en annan molekyl förlorar en elektron kan den i sin tur bli reaktiv. Det kan starta en kedja av reaktioner där flera ämnen påverkas efter varandra.

Antioxidanter kan bryta den här processen. De kan avge en elektron utan att själva bli lika reaktiva. När en antioxidant lämnar ifrån sig en elektron stabiliseras den fria radikalen och risken för fortsatt reaktion minskar. På så sätt bidrar antioxidanter till att bromsa oxidativa reaktioner och skydda cellernas struktur och funktion.

Kosttillskott med antioxidanter – vad visar forskningen?

Antioxidanter har länge kopplats ihop med hälsa, bland annat eftersom de kan minska oxidativa reaktioner i kroppen. Därför har det funnits teorier att antioxidanter i tablettform skulle kunna ge ett extra skydd. Men när detta har testats i forskning har resultaten istället visat det motsatta.

I en välkänd studie på 29 133 rökande män fick deltagarna antingen E-vitamin, betakaroten, en kombination av båda eller placebo. Forskarna ville se om antioxidanttillskott kunde minska risken för lungcancer, men resultaten visade ingen skyddseffekt. I grupperna som fick betakaroten sågs i stället fler fall av lungcancer, vilket gjorde att man valde att avbryta den delen av studien i förtid.

Liknande resultat har setts i andra stora studier. Tillskott av vitamin E och selen har till exempel inte visat någon tydlig förebyggande effekt mot cancer. Istället har vitamin E i tillskottsform kopplats till en ökad risk för prostatacancer, medan selen inte gav någon skyddande effekt.

En förklaring är att fria radikaler kan fungera som en naturlig broms för cancerceller. Cancerceller bildar ofta mycket fria radikaler, vilket kan göra det svårare för dem att växa och sprida sig. När man tillför stora mängder antioxidanter i form av extra tillskott minskar den här bromsen – och då kan cancercellerna få lättare att växa. Forskning har också visat att antioxidanter kan öka blodflödet till tumörer genom att stimulera bildandet av nya blodkärl. Det ger tumören mer syre och näring, vilket kan påskynda både tillväxt och spridning. Det finns därmed inga bevis för att antioxidanter i kosttillskott skyddar mot cancer utan snarare förvärrar och påskyndar spridningen.

Näringsrik mat, frukt och grönsaker – kroppens bästa skydd

Studier där man följer människor över tid visar ofta att personer som äter mycket frukt, grönsaker, fullkorn och baljväxter är friskare och har lägre risk för flera sjukdomar. Det skyddet verkar dock inte komma från en enda antioxidant, utan från helheten i maten. När antioxidanter kommer via mat får du dem i relativt låga doser och tillsammans med olika ämnen som kan samverka och påverka kroppen på flera sätt samtidigt. Antioxidanter i mat verkar också ofta mer indirekt, genom att stimulera kroppens egna försvarssystem och enzymer som hanterar oxidativ stress.

Kosttillskott fungerar annorlunda eftersom de ofta innehåller en eller ett fåtal antioxidanter i koncentrerad form och i mycket högre doser än man normalt får i sig via kosten. Då kan balansen mellan fria radikaler och antioxidanter rubbas, och fria radikalers naturliga funktion som signalämnen kan påverkas. Det är en viktig förklaring till varför tillskott inte ger samma positiva effekter som mat och ibland kan vara direkt olämpliga.

Vad skiljer kosttillskott med bland annat antioxidanter från vanliga vitamin- och mineraltillskott?

Kosttillskott som innehåller antioxidanter skiljer sig från vanliga vitamin- och mineraltillskott både i syfte och dosering. Antioxidanttillskott marknadsförs ofta för att ge ett extra skydd mot sjukdom eller åldrande och innehåller därför ibland mycket höga halter av enskilda ämnen, till exempel vitamin E, vitamin C eller betakaroten. Dessa mängder är ofta betydligt högre än vad kroppen normalt får i sig via mat.

Vanliga vitamin- och mineraltillskott används i första hand för att förebygga eller behandla brist, till exempel vid ensidig kost, vissa sjukdomar eller ökat behov. Doserna ligger då oftast nära det rekommenderade dagliga intaget och är anpassade för att stödja kroppens normala processer. Vid konstaterad eller misstänkt brist kan sådana tillskott vara motiverade, medan antioxidanttillskott generellt inte fyller samma funktion. Att ta antioxidanttillskott ”för säkerhets skull” har inte visat några tydliga hälsofördelar och kan i vissa fall vara olämpligt.

Sammanfattning

Antioxidanter, som till exempel vitamin C, vitamin E och selen, kallas ibland kroppens skydd mot fria radikaler och kan hjälpa till att förhindra eller bromsa cellskador. Antioxidanter hjälper till att neutralisera fria radikaler, vilket gör att kroppen kan reglera deras koncentration och bibehålla dem på lagom nivåer. Forskning har inte kunnat visa några fördelar med antioxidanter i form av kosttillskott. Kroppen behöver antioxidanter i lagom mängd, men är inte anpassad för höga doser i form av kosttillskott, som i vissa fall kan påverka kroppen negativt och öka risken för exempelvis cancer. Mer är inte alltid bättre. Det bästa sättet att få i sig lagom mycket är genom att äta mycket frukt, grönsaker och andra näringsrika livsmedel som även innehåller viktiga vitaminer, mineraler och fibrer – något kroppen ska kunna ta upp och använda på ett naturligt sätt.

Artikel granskad av:
February 2, 2026
Artikel granskad av:
Senast granskad:
Statistics illustration

February 2, 2026

February 3, 2026

Fler artiklar

LCHF - lågkolhydratkost för låg vikt

LCHF-dieten innebär ett högt intag av fett och protein med begränsade kolhydrater, vilket ofta leder till spontan viktminskning och ökad fettförbränning. Dock kan LCHF ge biverkningar som trötthet, magproblem och försämrade blodfetter, vilket gör att den inte bör rekommenderas för patienter som använder modern viktminskningsmedicin

Hur mycket protein per dag för att bygga muskler

Protein är en av kroppens viktigaste byggstenar och spelar, tillsammans med styrketräning, en central roll för att bevara och bygga muskler. Men hur mycket protein behöver man per dag om man vill bygga muskler?

5:2 - Dieten som blev en trend över hela världen