Astma, träning och obesitas: guide, risker och vetenskap

Astma och obesitas

Förekomsten av obesitas och astma har ökat parallellt under de senaste decennierna och utgör en sammanlänkad folkhälsoutmaning. Obesitas ökar risken för att utveckla astma och är ofta kopplat till en mer svårbehandlad sjukdom med förändrad lungmekanik, låggradig inflammation och sämre behandlingssvar. Forskning tyder på att moderna medicinska behandlingar, som används vid diabetes och obesitas, kan förbättra astmakontroll genom antiinflammatoriska och immunmodulerande effekter, utöver metabola effekter. Detta stödjer ett mer systemiskt synsätt på astma och pekar på att behandling av metabol dysfunktion kan vara en lovande strategi för patienter med obesitas och svårbehandlad astma.

Viktminskning och astma

För personer som lever med obesitas och astma kan en viktminskning ha flera positiva effekter på astman. När kroppsvikten minskar avlastas lungor och bröstkorg, vilket kan göra andningen lättare och minska känslan av andfåddhet. Samtidigt minskar den låggradiga inflammationen i kroppen, vilket potentiellt sett kan förbättra astmakontrollen. Många upplever också förbättrad ork i vardagen och att den medicinska behandlingen för astma får bättre effekt.

Kan man träna om man har astma och obesitas?

Ja, i de allra flesta fall kan och bör personer med både astma och obesitas vara fysiskt aktiva. Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra kondition, livskvalitet och upplevd astmakontroll, samtidigt som den bidrar till viktnedgång och bättre metabol hälsa. Astma innebär inte att man ska undvika träning, men både astman och kroppsvikten gör att fysisk aktivitet ofta behöver anpassas individuellt.

Många personer med astma kan uppleva andnöd i samband med fysisk ansträngning, ett tillstånd som kallas ansträngningsutlöst astma. Detta innebär inte att träning är farlig, utan att luftvägarna reagerar på belastning – särskilt vid hög intensitet, kall eller torr luft, eller om uppvärmningen är otillräcklig. Vid obesitas kan dessutom ökad belastning på andningsmuskulaturen bidra till att andfåddhet upplevs tidigare, även vid måttlig ansträngning.

För att träningen ska bli trygg och hållbar är det viktigt att börja försiktigt och successivt öka intensiteten. Låg- till måttlig intensitet, såsom promenader, lugn cykling, simning eller lätt styrketräning, är ofta väl tolererat i början. En ordentlig uppvärmning med gradvis stegring av tempo kan minska risken för ansträngningsutlöst astma. Träningen bör också anpassas efter dagsform, och pauser bör tas vid behov.

Det är rekommenderat att alltid ha ordinerad snabbverkande inhalationsmedicin tillgänglig vid träning. Vid återkommande besvär, osäkerhet kring symtom eller svårigheter att komma igång bör träningen planeras i samråd med läkare eller annan vårdpersonal.

Med rätt anpassning, god astmakontroll och ett stegvis upplägg kan fysisk aktivitet bli en trygg och viktig del av behandlingen – både för astma, obesitas och den långsiktiga hälsan.

Kan man träna om man har astma?

Ja, personer med astma kan och bör i de flesta fall vara fysiskt aktiva. Regelbunden träning har visat sig kunna förbättra kondition, livskvalitet och upplevd astmakontroll. Astma innebär inte att man ska undvika fysisk aktivitet, men träningen behöver ofta anpassas efter individens symtom, triggers och behandlingsplan.

Många med astma kan uppleva andnöd till följd av träning, ett tillstånd som också kallas ansträngningsastma eller ansträngningsutlöst astma. Det betyder inte att träning är farlig, utan att luftvägarna reagerar på belastningen, särskilt vid kall luft, hög intensitet eller otillräcklig uppvärmning.

Det är rekommenderat att alltid ha en ordinerad inhalator med sig när man tränar för att snabbt kunna hantera eventuella problem.

Vad händer i kroppen under träning?

När personer med astma tränar, utsätts luftvägarna för ökad belastning. Detta gäller särskilt vid fysisk aktivitet i kall eller torr luft, eller när man andas genom munnen istället för näsan. Då kan luftvägarna bli irriterade, vilket gör att de drar ihop sig och det kan bli svårt att andas. Hos personer med astma leder detta ofta till symtom som hosta, pipande andning och en känsla av att det är svårt att få ner luft i lungorna.

Regelbunden fysisk aktivitet är dock bra för personer med astma, eftersom träning kan stärka kondition, andningseffektivitet och tolerans för ansträngning. Med tiden kan detta minska besvären och göra det lättare att andas även vid högre belastning. Det är viktigt att vara uppmärksam på kroppens signaler och anpassa träningen efter dagsform. Men att fortsätta vara fysiskt aktiv kan göra stor skillnad för både kondition och livskvalitet långsiktigt.

Hur påverkar träning astma?

Fysisk aktivitet påverkar inte själva grundsjukdomen astma, men kan förbättra kroppens förmåga att hantera ansträngning. Träning stärker hjärta och lungor, förbättrar syreupptagningen och kan minska känslan av andfåddhet i vardagen. För många leder detta till ökad trygghet i rörelse och minskad rädsla för fysisk aktivitet. Träning ger dessutom en frisättning av endorfiner, vilket kan höja ditt humör och hjälpa dig att må bättre.

Det är viktigt att skilja på astmasymtom och normal ansträngningsandning. Med rätt anpassning kan många med astma träna utan att utlösa besvär.

Fysisk aktivitet för personer med astma

Det finns inga träningsformer som generellt är förbjudna vid astma, men vissa upplevs ofta som mer lättolererade. Aktiviteter med jämn intensitet och möjlighet till pauser, som promenader, cykling, simning och styrketräning, fungerar bra för många.

Simning lyfts ofta fram eftersom den varma och fuktiga luften är skonsam för luftvägarna och kan vara mindre irriterande. Styrketräning kan också vara ett bra alternativ, eftersom belastningen kan anpassas och andningen kontrolleras i lugnare tempo.

Högintensiv intervallträning och löpning kan fungera för vissa, men kräver ofta mer noggrann uppvärmning och individuell anpassning. Vid mer krävande träningsformer kan rätt medicinering vara avgörande för att hantera symtom och hålla luftvägarna öppna.  

Risker med träning vid astma

Den största risken vid träning med astma är att symtomen inte är tillräckligt välkontrollerade. Träning vid pågående försämring, infektion eller utan fungerande behandling kan leda till kraftig andnöd, hosta eller pipande andning. Många får problem med andningen eller får besvär av bronkkonstriktion vid fysisk aktivitet, särskilt om astman inte är optimalt behandlad.

Därför är det viktigt att:

• känna igen sina tidiga symtom
• avbryta träningen vid tydlig andnöd
• ha en uppdaterad behandlingsplan

Om du får onormal andnöd under träning, bör du söka medicinsk hjälp för att få rätt bedömning och behandling.

Träning ska aldrig ske på bekostnad av säkerhet. Osäkerhet kring symtom eller återkommande besvär vid träning bör alltid diskuteras med vårdpersonal.

Det rekommenderas också att alltid ha en snabbverkande luftrörsvidgande medicin tillgänglig under träning.

Uppvärmning och anpassning – avgörande för trygg träning

Det är viktigt att värma upp före fysisk aktivitet för att minska risken för andningsbesvär och förbättra luftflödet, särskilt vid astma. En ordentlig uppvärmning är särskilt viktig vid astma. Gradvis ökning av intensitet kan minska risken för träningsutlösta symtom. Kall luft kan torka ut luftvägarna och ökar risken för att luftrören drar ihop sig, vilket kan förvärra astmasymtom. Även nedvarvning efter passet är viktig för att undvika sena besvär.

Träningen bör anpassas efter dagsform. Astmasymtom kan variera från dag till dag, och det är helt okej att justera intensitet, längd eller typ av aktivitet utifrån hur kroppen känns. Det är viktigt att du känner efter hur kroppen reagerar under träning och anpassar din aktivitet därefter.

Rådgör alltid med din läkare innan du påbörjar ett nytt träningsprogram om du har astma.

Astma, träning och långsiktig hälsa

Regelbunden fysisk aktivitet är kopplad till bättre allmänhälsa, oavsett om man har astma eller inte. För personer med astma ökar träning både den fysiska kapaciteten och livskvaliteten, samtidigt som det kan bidra till bättre självförtroende i rörelse.

Det är också viktigt att komma ihåg att fysisk aktivitet inte behöver vara intensiv för att ge hälsoeffekter. Vardagsrörelse, promenader och lättare träning är värdefulla delar av en aktiv livsstil.

Hos Yazen ses fysisk aktivitet som en del av helheten i behandlingen, där träning anpassas efter individens förutsättningar, symtom och livssituation. Fokus ligger på trygghet, långsiktighet och hållbara vanor snarare än prestation eller kortsiktiga resultat. Målet är att fysisk aktivitet ska kännas möjlig, säker och meningsfull över tid.

Sammanfattning

Astma behöver inte vara ett hinder för fysisk aktivitet. Med rätt behandling, god symtomkontroll och en individuell anpassning av träningen kan de flesta med astma vara fysiskt aktiva på ett tryggt och säkert sätt. Regelbunden träning kan bidra till bättre kondition, ökad tilltro till den egna kroppen och förbättrad livskvalitet. Det viktigaste är att lyssna på kroppens signaler, anpassa intensitet och träningsform efter dagsform samt ha stöd från vården vid behov. På så sätt kan fysisk aktivitet bli en naturlig och hållbar del av ett aktivt och välmående liv.

‍