Överviktig – hur kan vi hjälpa dig till en hållbar viktnedgång?

Vad innebär det att vara överviktig?

Att vara överviktig handlar sällan om brist på viljestyrka, utan är ofta ett resultat av genetik, miljö och kroppens egna biologiska försvarssystem som strävar emot viktnedgång. Idag finns det dock modern, vetenskapligt bevisad hjälp att få. Genom att kombinera medicinsk behandling (som GLP-1-läkemedel) med stöd från ett dedikerat vårdteam du få hjälp att nå och behålla en hälsosam vikt.

Inom hälso- och sjukvården används ofta måttet BMI (Body Mass Index) som en riktlinje för att bedöma vikt i förhållande till längd.

• Övervikt definieras generellt som ett BMI mellan 25 och 29,9.
• Obesitas (fetma) är sjukdomsdiagnosen för ett BMI på 30 eller högre.

Enligt WHO räknas BMI under 18,5 som undervikt, 18,5–24,9 som normalvikt, 25–29,9 som övervikt, 30,0–34,9 som fetma klass 1 och 35,0–39,9 som fetma klass 2. BMI 30 är en viktig gräns för medicinsk behandling och BMI över 30 innebär ofta ökad risk för följdsjukdomar. Obesitas betraktas som en kronisk sjukdom och sjukdom enligt medicinska kriterier. Vuxna i Sverige drabbas ofta av övervikt och fetma, vilket är ett folkhälsoproblem med konsekvenser för både individ och samhälle. Utredning av övervikt och fetma inkluderar att räkna ut BMI, mäta midjemått och bedöma ökad risk för sjukdomar. Bukfett är mer hälsofarligt än underhudsfett och midjemått är en viktig indikator på hälsorisk. Övervikt och fetma orsakas främst av en långvarig obalans mellan den mängd energi du får i dig och den energi du gör av med.

Det är dock viktigt att veta att siffran på vågen inte berättar hela sanningen. Att vara överviktig är inte ett tecken på lathet eller dålig karaktär. Forskning visar tydligt att övervikt och obesitas är komplexa, kroniska tillstånd som påverkas av en kombination av genetik, miljö och hormoner. BMI mäter inte heller hur din kroppssammansättning ser ut, det vill säga fördelningen mellan muskelmassa och fettmassa, eller var på kroppen fettet sitter.

Orsaker till övervikt

Övervikt och obesitas utvecklas ofta genom en kombination av flera faktorer. En vanlig orsak är att man under längre tid får i sig mer energi via kosten än vad kroppen gör av med, särskilt om kosten är rik på kalorier och näringsfattig mat. Brist på fysisk aktivitet och en stillasittande livsstil bidrar också till att vikten ökar, men det är inte hela bilden. Genetiska anlag kan göra vissa personer mer benägna att lagra fett, och hormonella obalanser kan påverka kroppens förmåga att reglera vikten. Vissa medicinska tillstånd, som diabetes typ 2, kan också öka risken för övervikt och obesitas. Det är därför viktigt att se över både livsstil och eventuella underliggande orsaker när man vill gå ner i vikt med medicinsk behandling.

Vilka hälsorisker kan övervikt innebära?

Att bära på för mycket fettmassa, i synnerhet det så kallade viscerala fettet (bukfett) som samlas kring inre organ, kan påverka din hälsa negativt och öka risken för flera följdsjukdomar. De vanligaste medicinska riskerna inkluderar:

• Typ 2-diabetes: Övervikt är starkt kopplat till insulinresistens, vilket gör att kroppens celler får svårare att ta upp socker från blodet.
• Högt blodtryck: Blodtrycket stiger ofta med ökad vikt, vilket belastar hjärta och kärl.
• Hjärt-kärlsjukdom: Förhöjda blodfetter och låggradig inflammation ökar risken för åderförfettning.
• Sömnapné: Risken för andningsuppehåll under sömnen ökar i takt med stigande vikt, vilket i sin tur förvärrar trötthet och stress i kroppen.

Övervikt ökar även risken för svår sjukdom vid infektioner och andra komplikationer. Dessutom ökar övervikt risken för följdsjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer, där cancerformer kopplade till övervikt inkluderar bröst-, prostata-, matstrups- och levercancer.

Varför är det svårt att gå ner i vikt på egen hand?

Har du provat “allt” – dieter, pulver och träningsprogram – men ändå sett kilona smyga sig tillbaka? Det beror på kroppens fysiologi.

När du går ner i vikt genom att begränsa kalorier, uppfattar kroppen det som svält. Kroppen försvarar sin vikt (sin så kallade setpoint) genom en rad metabola anpassningar.

• Hormoner och hungerreglering: Mättnadshormoner som GLP-1 och leptin minskar, medan hungerhormonet ghrelin ökar. Du blir helt enkelt mycket hungrigare.
• Lägre energiförbrukning: Kroppen går på sparlåga och bränner färre kalorier, både i vila och vid ansträngning.
• Stress och sömn: Långvarig stress höjer nivåerna av kortisol, vilket ökar inlagringen av bukfett och driver på suget efter snabba kolhydrater. Även sömnbrist rubbar aptithormonerna markant. Stress, depression och ångest kan dessutom leda till ett ökat kaloriintag, och det är viktigt att få hjälp att hantera stress och psykisk ohälsa under viktminskning.

För långsiktig viktnedgång är förändrade levnadsvanor och matvanor centrala. Regelbundna måltider förebygger oplanerat kaloriintag, och det är viktigt att ha regelbundna mattider samt undvika ohälsosamma matval, särskilt när du genomgår medicinsk viktnedgång mot fetma.

Det är därför rådet att “bara äta mindre och röra på dig mer” sällan fungerar långsiktigt. Du kämpar bokstavligen mot din egen biologi.

Livsstilsförändringar

För att minska vikten och uppnå en hälsosam vikt är det ofta nödvändigt att göra förändringar i vardagen. En balanserad kost med mycket grönsaker, frukt, fullkorn och magra proteinkällor ger kroppen näring och hjälper till att hålla energibalansen. Det är också bra att minska på socker, snabba kolhydrater och energitäta livsmedel. Fysisk aktivitet är en viktig del av behandlingen – att röra på sig minst 30 minuter om dagen, till exempel genom promenader, cykling eller annan träning, gör stor skillnad för både vikten och hälsan. Andra faktorer som påverkar vikten är sömn och stress; att sova tillräckligt och hitta sätt att hantera stress i vardagen kan också hjälpa dig att gå ner i vikt på ett tryggt och hållbart sätt och må bättre.

Vilken behandling ger bäst resultat för viktnedgång?

Patienter med övervikt och obesitas bör erbjudas en kombination av levnadsvanebehandling och medicinsk behandling för bästa resultat. Levnadsvanebehandling innebär att du får hjälp med att förändra hur du äter och hur mycket du rör dig. Även fysisk aktivitet på recept (FaR) kan vara en viktig pusselbit i behandlingen. Psykologisk support är en annan viktig del av behandlingen och några vårdcentraler erbjuder psykologer som stöd för viktminskning. Professionell hjälp kan vara nödvändig vid stor övervikt, särskilt vid andra riskfaktorer som högt blodtryck. Hälsosam viktminskning bör innebära hållbara livsstilsförändringar snarare än snabba dieter. Det rekommenderas att sikta på minst 150 minuters måttlig konditionsträning per vecka och en rekommenderad takt för viktnedgång är cirka 0,5–1 kg per vecka. Beteendeförändring går ut på att visa och medvetandegöra patienten om sina vanor och möjlighet till förändringar.

På senare år har moderna överviktsmediciner blivit verkliga game changers. Läkemedel baserade på GLP-1- och GIP-analoger (exempelvis semaglutid och tirzepatid) härmar kroppens egna mättnadshormoner. GLP-1-läkemedel används för att minska aptiten och öka mättnadskänslan, och de tas vanligtvis som injektion. Du tar läkemedlet enligt ordination, oftast en gång per vecka. Semaglutid har visat sig minska total dödlighet och kardiovaskulära händelser hos patienter med obesitas. Tirzepatid är en kombinerad GLP-1- och GIP-agonist som kan ge betydande viktnedgång. I kliniska studier har behandling med dessa läkemedel visat en genomsnittlig viktnedgång på omkring 15–20 procent efter cirka 68–72 veckors behandling, med variation mellan individer och doser. Vanliga biverkningar av GLP-1-läkemedel är mag-tarmbesvär som illamående och förändrade avföringsvanor.

I Sverige finns registrerade läkemedel mot obesitas som innehåller orlistat, vilket gör att kroppen tar upp mindre fett och kan leda till diarréer om man äter för mycket fett. Bupropion/naltrexon (Mysimba) verkar aptithämmande via centrala nervsystemet. Liraglutid (Saxenda) och semaglutid (Ozempic, Wegovy) är GLP-1-analoger som injiceras en gång per vecka. Tirzepatid (Mounjaro) är en kombinerad GLP-1- och GIP-agonist och tas som spruta en gång per vecka.

Kirurgisk behandling kan vara aktuellt vid BMI ≥ 40–45 kg/m2 eller vid BMI ≥ 35 kg/m2 vid samtidigt förhöjd kardiovaskulär risk. Det gäller särskilt patienter som inte tidigare har nått tillräcklig viktnedgång med andra metoder. Det ska alltid göras en individuell bedömning och behandlingen bör anpassas efter patientens behov samt eventuella medicinska tillstånd.

Kliniska studier visar på mycket goda resultat. I stora studier (som STEP-programmet för semaglutid och SURMOUNT för tirzepatid) har deltagarna i genomsnitt uppnått en viktminskning på 15–20 % av sin kroppsvikt över tid. Det är dock viktigt att understryka att läkemedlen fungerar allra bäst, och ger hållbara resultat, när de kombineras med livsstilsförändringar som en proteinrik kost samt styrketräning.

Mätning av framgång

Att följa upp sina framsteg är en viktig del av en lyckad viktnedgångsresa. Det handlar inte bara om siffran på vågen, utan också om att sätta realistiska mål och följa upp andra hälsomarkörer. Att väga sig regelbundet och mäta midjemåttet kan ge en bra bild av hur vikten förändras över tid. Det är också klokt att hålla koll på blodtryck och andra värden som påverkar hälsan. För många är det värdefullt att få hjälp och stöd från en läkare, dietist eller annan hälsoexpert, som kan hjälpa till att utforma en personlig plan och ge motivation längs vägen, exempelvis via en app, för att följa din viktnedgång och ge stöd. Att ha någon att vända sig till ökar chansen att lyckas och gör resan mot en bättre hälsa både tryggare och mer hållbar.

Hur kan vi på Yazen hjälpa vid övervikt?

Att behandla övervikt kräver en helhetssyn. Yazen är Sveriges största digitala klinik för behandling av obesitas och vi erbjuder en vetenskapligt förankrad, personlig modell som inte bygger på gissningar.

1. Medicinsk bedömning: Vi inleder med en läkarkonsultation samt blodprover för att förstå dina metabola förutsättningar och utesluta eventuella näringsbrister.
2. Individuell behandlingsplan: Utifrån dina provsvar och behov får du, om du uppfyller kriterierna, en skräddarsydd läkemedelsbehandling utskriven av läkare.
3. Multidisciplinärt stöd: Du gör inte resan ensam. Din läkare och din personliga YazenCoach är med dig hela vägen – med medicinsk trygghet, individanpassade justeringar och stöd i vardagen. Vid behov kopplas fler specialister in, såsom dietist, psykolog och personlig tränare. Allt samlat i appen, för en trygg start mot bevisad viktkontroll.
4. Långsiktig uppföljning: Med hjälp av smarta, uppkopplade vågar följer vi inte bara din vikt, utan din kroppssammansättning (så att du tappar fett, inte muskler). Vi arbetar med dig långsiktigt för att säkerställa att viktnedgången blir bestående, i linje med hur Yazens viktprogram är utformat för långsiktighet.

Vanliga frågor (FAQ)

Kan jag få medicinsk hjälp även om jag inte har fetma? Ja, medicinsk behandling kan vara aktuellt för personer som har ett BMI från 27 (övervikt) om det samtidigt finns viktrelaterade risker, till exempel högt blodtryck, typ 2-diabetes, sömnapné eller blodfettsrubbningar. Det gäller dock inte för gravida, ammande eller personer med vissa medicinska tillstånd, såsom inflammatoriska tarmsjukdomar. En läkare gör alltid en individuell bedömning.

Vilken behandling passar mig bäst? Det finns ingen universallösning som passar alla. Vilken medicinering och vilka livsstilsråd som fungerar bäst beror på din medicinska historik, din kroppssammansättning, eventuella viktrelaterade risker och hur du reagerar på läkemedlet. Din läkare på Yazen skräddarsyr en behandlingsplan just för dig och du bör följa de rekommendationer som ges för bästa resultat.

Är övervikt alltid kopplat till min livsstil? Nej. Även om kost och rörelse spelar roll, visar forskning att genetik står för mellan 40 och 70 procent av sårbarheten för att utveckla övervikt. Dessutom lever vi idag i en miljö som ständigt uppmuntrar till överkonsumtion, vilket triggar vår biologi.

Hur fungerar medicinsk viktnedgång? Läkemedlen efterliknar kroppens egna mättnadshormoner. De signalerar till hjärnan att du är mätt, bromsar magsäckens tömning och minskar aktiviteten i hjärnans belöningscentrum. Detta gör det mycket enklare att äta mindre portioner utan att behöva utstå extrem hunger eller intensivt sötsug. Om du tidigare haft svårt att gå ner i vikt trots livsstilsförändringar kan denna behandling ge bättre resultat.

Vad är ett hälsosamt mål för viktnedgång? Du behöver inte nå ett “perfekt” BMI för att dramatiskt förbättra din hälsa. Redan vid en viktnedgång på 5–10 procent ser man stora hälsovinster, såsom förbättrat blodsocker, lägre blodtryck och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. För att uppnå dessa mål bör du kombinera medicinsk behandling med livsstilsförändringar och följa din behandlingsplan.

Sammanfattning

Att gå ner i vikt och uppnå en hälsosam vikt är en resa som kräver både kunskap, tålamod och rätt stöd. Genom att förstå orsakerna till övervikt, göra nödvändiga livsstilsförändringar och regelbundet mäta dina framsteg kan du minska risken för sjukdomar som diabetes typ 2 och högt blodtryck. Om du vill få hjälp på vägen finns det många olika behandlingsalternativ att utforska, bland annat medicinsk behandling och professionellt stöd. Tveka inte att ta kontakt med en läkare eller hälsoexpert för att få personlig rådgivning och hitta den lösning som passar dig bäst. Din hälsa är värd att investera i – och du behöver inte göra resan ensam.

Källor

World Health Organization (WHO).
Obesity and overweight. Fact sheet. 2023.
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight

World Health Organization (WHO).
Body mass index - BMI classification.
https://www.who.int/tools/body-mass-index

European Association for the Study of Obesity (EASO).
Obesity as a chronic, relapsing disease.
https://easo.org

Sumithran P, Prendergast LA, Delbridge E, et al.
Long-term persistence of hormonal adaptations to weight loss.
New England Journal of Medicine. 2011;365:1597-1604.
https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1105816

Hall KD, Kahan S.
Maintenance of lost weight and long-term management of obesity.
Medical Clinics of North America. 2018;102(1):183-197.
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5764193/

Wilding JPH, Batterham RL, Calanna S, et al.
Once-weekly semaglutide in adults with overweight or obesity (STEP 1).
New England Journal of Medicine. 2021;384:989-1002.
https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa2032183

Jastreboff AM, Aronne LJ, Ahmad NN, et al.
Tirzepatide once weekly for the treatment of obesity (SURMOUNT-1).
New England Journal of Medicine. 2022;387:205-216.
https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa2206038

Lincoff AM, Brown-Frandsen K, Colhoun HM, et al.
Semaglutide and cardiovascular outcomes in obesity without diabetes (SELECT).
New England Journal of Medicine. 2023;389:2221-2232.
https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa2307563

Jensen MD, Ryan DH, Apovian CM, et al.
2013 AHA/ACC/TOS guideline for the management of overweight and obesity in adults.
Circulation. 2014;129:S102-S138.
https://www.ahajournals.org/doi/10.1161/01.cir.0000437739.71477.ee

‍