Vad är ketoner? Ketos vetenskapligt förklarat

Vad är ketoner?

Ketoner är molekyler som bildas i kroppen när fett bryts ner och används som energikälla i stället för kolhydrater. Detta sker framför allt när tillgången på glukos i blodet är låg, till exempel vid svält, fasta, lågkolhydratkost eller vid vissa medicinska tillstånd som typ 1-diabetes. När mängden ketoner i blodet ökar kallas det ketos.

Ketoner produceras i levern genom en process som kallas ketogenes, där fettsyror omvandlas till tre olika ketonkroppar: beta-hydroxybutyrat, acetoacetat och aceton. Dessa ketonkroppar transporteras sedan via blodet till olika organ, där de används som energi, särskilt av hjärnan som annars är beroende av glukos. Ketoner är alltså ett naturligt och viktigt alternativt bränsle för kroppen när kolhydratnivåerna är låga.

Vårdpersonal använder ofta särskilda teststickor eller mätare för att identifiera ketoner i blod eller urin. Vid fasta eller lågkolhydratkost är måttlig ketos oftast ett normalt tillstånd. Hos personer med typ 1-diabetes kan däremot höga ketonnivåer tillsammans med insulinbrist vara tecken på begynnande ketoacidos, som är ett allvarligt tillstånd. Det finns även andra, mer ovanliga medicinska orsaker till ketoner i urinen.

När uppstår ketos?

Vid fasta eller längre perioder utan mat

Efter ungefär 12–24 timmar utan mat är leverns glykogenlager ofta kraftigt minskade, vilket gör att kroppen i stället börjar producera mer ketoner från fett.

Vid lågkolhydratkost eller ketogen kost

På en kost med mycket lite kolhydrater, under 50 gram per dag, skiftar kroppen gradvis över från att främst använda glukos till att i högre grad använda fett och ketoner som energi.

Vid längre uthållighetsträning

Vid längre och mer uthållighetsbetonad träning förbrukas musklernas glykogenlager. Om du samtidigt äter lite kolhydrater eller tränar fastande kan kroppen då öka sin fettförbränning och ketonproduktion. Kort, explosiv högintensiv träning drivs däremot mest av glukos och ger i sig inte lika hög ketonproduktion.

Vid insulinbrist och diabetes

Hos personer med typ 1-diabetes, eller vid uttalad insulinbrist, kan ketoner bildas i stora mängder om insulinet blir för lågt och blodsockret stiger.

Hur påverkar ketoner kroppen?

Ketoner påverkar kroppen på flera nivåer – framför allt genom energimetabolism, hormoner, hjärnan och aptitreglering.

Metabol flexibilitet

När glukosnivåerna i blodet är låga kan många vävnader i stället använda ketoner som bränsle. Levern bildar ketoner från fett, och dessa transporteras via blodet till bland annat hjärnan och musklerna där de används i cellernas energiproduktion. På så sätt kan kroppen fortsätta fungera även när tillgången på kolhydrater är begränsad. Att kroppen kan växla mellan att använda kolhydrater, fett och ketoner kallas metabol flexibilitet – en viktig del i att kunna anpassa energihanteringen efter tillgång och situation.

Alternativ energikälla för hjärnan

Hjärnan kan använda ketoner, framför allt beta-hydroxybutyrat, som bränsle. Studier visar att ketogena interventioner i vissa fall är kopplade till förbättrade kognitiva funktioner hos vissa personer och vid vissa sjukdomstillstånd.

Påverkan på aptitreglering

Forskning visar att ketos och ketogen kost kan påverka hunger- och mättnadshormoner. Hos vissa hänger ketos ihop med minskad aptit, mindre sug och ett lägre spontant energiintag, vilket kan underlätta viktnedgång.

Effekt på blodsocker och insulin

Ketogen kost kan sänka blodsockernivåer, minska behovet av insulin och förbättra insulinresistensen, särskilt hos personer med övervikt eller typ 2-diabetes. Effekten kopplas främst till ett lägre kolhydratintag, minskad glukosproduktion i levern och viktnedgång.

Bryta ner fett

Vid ketos använder kroppen mer fett som bränsle. Det kan vara både det fett som kommer från maten och det som finns lagrat i kroppens fettväv. Ibland förväxlas fettförbränning med fettminskning, men det är inte samma sak. Fettförbränning talar bara om varifrån energin tas. Det krävs alltid ett energiunderskott över tid för att minska i vikt och fettmassa.

Är Ketos farligt? Symtom på ketoacidos

För friska personer utan diabetes är ketos i regel ett normalt och ofarligt tillstånd. Vid till exempel fasta, lågkolhydratkost eller ketogen kost går kroppen över till att använda fett och ketoner som bränsle. Detta kallas ibland fysiologisk ketos och är en del av kroppens normala energianpassning.

Det som kan vara farligt är ketoacidos. Det är ett akut, allvarligt tillstånd där ketonnivåerna i blodet blir mycket höga samtidigt som uttalad insulinbrist gör att pH-värdet i blodet sjunker (acidos). Detta ses framför allt vid typ 1-diabetes, men kan ibland förekomma även hos personer med typ 2-diabetes.

Symtom på ketoacidos kan vara:

• ont i magen
• illamående och kräkningar
• trötthet och allmän sjukdomskänsla
• förvirring
• djup, snabb andning
• ibland andedräkt som luktar aceton

Om du har diabetes och får sådana symtom, särskilt i kombination med högt blodsocker och ketoner i blod eller urin, ska du alltid söka vård omedelbart. Vid ketoacidos kan du behöva vårdas på sjukhus, och tillståndet kan bli livshotande utan behandling.

Ketoner i blodet (mmol l)

För att säkert ta reda på om kroppen är i ketos behöver man mäta ketonkroppar i blod, urin eller utandningsluft. Vanligast är att mäta nivåer av ketoner i blodet, angett som mml l.

• Under ca 0,3 mmol/L – ingen eller mycket låg ketos, motsvarar oftast ”vanlig” blandkost.
• Ca 0,5–3 mmol/L – lätt till måttlig ketos, typiskt vid lågkolhydrat- eller ketogen kost.
• Ca 3–7 mmol/L – djupare ketos, kan ses vid längre fasta eller mycket strikt ketogen kost hos friska personer (fysiologisk ketos).

Hos personer med diabetes: ketonnivåer över ca 1,5–3 mmol/L bör tas på allvar, särskilt om blodsockret också är högt. Från ungefär 3 mmol/L och uppåt, tillsammans med lågt pH (acidos), talar det för diabetisk ketoacidos, som är ett akut tillstånd.

Vilka effekter rapporteras vid ketos?

Forskning och kliniska observationer visar att ketos kan ge varierande effekter beroende på individ, kostupplägg och hälsotillstånd. Bland de mest studerade effekterna finns:

• förbättrad blodsocker- och insulinreglering hos personer med typ 2-diabetes, särskilt i studier där ketogen eller mycket lågkolhydratkost kombineras med viktnedgång
• minskad hunger och mindre sug hos vissa individer
• minskad anfallsfrekvens hos personer med svårbehandlad epilepsi

Studier tyder även på att ketos och ketogena kostmönster kan ha positiva effekter vid metabola sjukdomar, till exempel typ 2-diabetes, obesitas och metabolt syndrom, i alla fall på kortare sikt. När kroppen producerar ketoner ökar användningen av fett som bränsle och insulinnivåerna sjunker, vilket kan bidra till mer stabila blodsockernivåer och minskad belastning på bukspottkörteln.

En del av förbättringarna verkar dock hänga samman med viktnedgång och minskat energiintag – inte enbart med ketonerna i sig. Ketos i sig är inte en garanti för viktnedgång, men det kan bidra till att vissa personer får lättare att reglera sitt energiintag. Effekterna varierar mellan olika personer, men ketos lyfts i forskningen som en möjlig del i en bredare strategi för att stödja metabol hälsa.

Passar ketos alla?

Ketos är ett fysiologiskt normalt tillstånd som kroppen kan använda vid till exempel fasta eller lågkolhydratkost, men det är varken nödvändigt eller optimalt för alla. En del personer upplever att de mår bra på lågkolhydrat- eller ketogen kost, medan andra känner av till exempel trötthet, huvudvärk, magbesvär eller sämre ork vid träning.

Dessutom är ketogen kost olämplig eller bör användas med stor försiktighet vid vissa medicinska tillstånd, och kräver extra bedömning vid graviditet, amning och vissa kroniska sjukdomar. Personer med diabetes, särskilt insulinbehandlad, eller andra allvarliga sjukdomar bör alltid diskutera större kostomläggningar med läkare och annan vårdpersonal.

Sammanfattning

Ketos är ett naturligt metaboliskt tillstånd där kroppen producerar ketoner som alternativ energikälla till glukos. Det uppstår vid fasta, svält, ketogen kost eller när glykogenlagren är uttömda. Ketoner kan då användas som bränsle av både hjärnan och andra organ, och forskning visar att ketos kan påverka bland annat aptitreglering, insulinkänslighet och blodsockerkontroll.

Samtidigt är ketos inte ett mål i sig för alla, och effekterna varierar mellan individer. För de flesta är ketos framför allt ett exempel på kroppens förmåga att anpassa sig och växla mellan olika energikällor beroende på situation.

‍